Kyrkpressen nr 45/2006 (s. 3, pdf-format) innehåller en intervju med Helle Klein, politisk chefredaktör för Aftonbladet och snart även präst i Svenska kyrkan. Det är en rätt rolig kombination, tycker jag. Den liksom personifierar den politiska kristendom som Svenska kyrkan generellt och dess ledning speciellt ger uttryck för. Avkristnad kristendom + (s) = sant.
Nåja, kanhända min inledande reflektion är felaktig. Vi får läsa intervjun och ställa oss frågan: hur är det då med hennes kristna tro?
När Helle Klein ska klä sin kristna tro i ord beskriver hon den som en öppen intellektuell hållning och kritisk reflektion i förhållande till det gudomliga - en brottningsmatch.
-Min favoritberättelse i Bibeln är när Jakob brottas vid vattendraget en hel dag och natt med en varelse som sedan visade sig vara Gud. Efter det blir han utvald av Gud.
- Den är så himla fin. Tron handlar inte om att bocka och buga, det är genom brottning, genom att ifrågasätta man kommer nära Gud.
När jag läser detta hopas frågorna.
Är detta hållbar exeges? Är berättelsen om Jakobs brottningskamp verkligen ett exempel att ta efter? Är alltså Jakob ett föredöme för oss på denna punkt? Säger texten att Jakob var ute efter att ifrågasätta Gud och utmana honom och att läsarna borde göra likadant? Hur motiverar vi vårt hopp från Jakobs brottningsmatch till tillämpningen i form av ifrågasättande? Och blev han faktiskt utvald av Gud?
Exegesen är dock det minsta problemet. En större fråga är hur ifrågasättande kan vara en väg till tro. Varför är ifrågasättandet så betydelsefullt? Skall man nöja sig med det? Vad exakt borde man ifrågasätta? Gud? Bibeln? Präster? Sig själv och sina värderingar? Eller skall man ifrågasätta allt och alla? Och hur leder ifrågasättandet till tro? Varför är det så väsentligt?
Jag undrar även vad det specifikt kristna i allt detta är. Ifrågasättande? Försök att brottas med Gud? Är det verkligen kristen tro? Var är Jesus? Synden? Domen? Syndernas förlåtelse? Frälsningen?
Jag får medge att känslan av trosgemenskap inte känns speciellt påtaglig. Men tydligen kan man definiera "kristen" på högst olika sätt.
Jag har berört fenomenet i ett tidigare inlägg: "Kristendomen på frammarsch i Sverige?"
